En lagerarbetare plockar en beställning bland hyllorna i ett lager inför en delleverans.
it

Månaden då ingen har tid att testa det nya systemet

När ett systembyte ska läggas runt högsäsongen hamnar blicken nästan alltid på toppmånaden. Tidsplanen ritas så att det nya ska vara på plats innan försäljningen tar fart, och få ifrågasätter den logiken. Ändå är det sällan själva toppen som fäller projektet. Det är veckorna som leder fram till den.

Invändningen kommer snabbt och är rimlig: självklart ska ett nytt kassasystem, en ny orderkoppling eller ett nytt kundregister vara klart innan trycket kommer. Ingen vill byta motor mitt i loppet. Men resonemanget förutsätter att veckorna före högsäsongen är lugna. Det är de sällan.

Ta en nätbutik som säljer mest i december. Den bilden är välkänd, och SCB:s månatliga statistik över detaljhandelns omsättning visar år efter år att december sticker ut i flera branscher [1]. Men arbetet med december börjar långt tidigare. Sortimentet ska beställas in, kampanjerna ska byggas, extrapersonal ska läras upp och lagret ska ställas om.

Oktober och november är för många e-handlare alltså inte förberedelse i lugn och ro. Det är en egen sorts högsäsong, där det mesta görs för första gången det året och där ingen ännu vet exakt hur det kommer att gå.

Det är där tidsplanen brukar landa. Ett projekt som startar efter sommaren, med några månaders utveckling, får sin testperiod och sin driftsättning precis i de veckorna. På pappret ser det bra ut: klart i god tid före december. I verkligheten ska samma tre personer som kan orderflödet bäst både bygga upp julhandeln och klicka sig igenom testfall i ett system de aldrig har sett.

Något av det måste ge vika, och det är sällan julhandeln.

Vem ska testa när alla redan är upptagna?

De tre personerna är nämligen inte utbytbara mot en testmiljö. Systemutvecklare pratar gärna om test som något tekniskt: automatiska tester, testmiljöer, integrationstester mot betalleverantören. Allt det behövs. Men det som avgör om ett nytt system fungerar i en verksamhet är ett annat slags test, det där någon som kan arbetet sätter sig och gör det på riktigt.

Kundtjänsten som ska hitta en order när kunden ringer och bara minns ungefär vad hon köpte. Lagret som ska plocka en delleverans. Ekonomin som ska stämma av en retur mot betalningen. De flödena går inte att testa färdigt från utvecklarens skrivbord, eftersom det är de som jobbar med dem varje dag som vet var det brukar skava.

När de testerna hamnar i en månad då de som ska göra dem redan går på knäna händer något förutsägbart. Testerna blir kortare. De görs på kvällen, eller av den som råkar ha tid snarare än den som kan flödet. Frågor som borde ha ställts i september dyker upp i december, när någon för första gången gör något som ingen testade.

Det finns ett mer subtilt problem också. I en pressad period tolkas tystnad som godkännande. Om ingen har hört av sig om testmiljön på en vecka antar projektgruppen att allt fungerar. Oftare betyder det att ingen har öppnat den.

Hur stor skadan blir beror på vad systemet rör. En ny rapportmodul som ekonomiavdelningen tittar på i januari kan gott sättas i drift i november, eftersom ingen kund märker om den har barnsjukdomar. En ny koppling mellan kassan och lagret är något helt annat. Varje fel där syns som en order som inte går iväg eller en vara som blir såld trots att hyllan är tom. Det som skiljer de två fallen åt är var felet först blir synligt: i en tabell på kontoret, eller i en kunds inkorg.

Flytten av data hör till samma kategori, fast den sällan behandlas så. Att föra över kundregister och orderhistorik låter som ett engångsjobb som görs en helg. Men när flytten ligger nära årsskiftet krockar den med bokslut och avstämningar, och då ska samma ekonomiansvariga både stänga året i det gamla systemet och kontrollera att siffrorna kom med till det nya.

Utvecklarsidan har dessutom sin egen trängsel. Många beställare vill ha sina projekt klara före samma högsäsong, vilket gör att hösten blir den period då konsulter och byråer har flest parallella leveranser. Den som ber om en ändring i slutet av oktober konkurrerar om samma timmar som alla andra som räknade likadant.

Och alla verksamheter har inte december som topp. En trädgårdsbutik har sin i maj, en skidhandlare i februari, en redovisningsbyrå i perioden kring deklarationerna [2]. Mönstret är detsamma, bara förskjutet. Det svåra är att den som ritar tidsplanen ofta utgår från sin egen kalender och inte från kundens.

Planen ritad bakifrån

Att i stället utgå från kundens kalender betyder i praktiken att börja med de veckor då ingenting får hända och de veckor då ingen har tid. Inte startdatum, inte utvecklingstid, inte önskat lanseringsdatum. Först de två frysta zonerna, sedan resten.

Den första zonen är högsäsongen själv, och den brukar de flesta redan respektera. Den andra är uppladdningen före den, och den glöms bort. Lägger man in båda i kalendern blir det ofta tydligt att fönstret som återstår för test och driftsättning ligger antingen tidigt på hösten eller efter nyår. Det andra alternativet känns som ett nederlag för många beställare. Det är det inte nödvändigtvis.

Valet mellan de två fönstren går inte att räkna fram. Att ta systemet i drift i september, kanske med färre funktioner än det var tänkt, gör högsäsongen till ett fullskaletest av en version som hunnit sätta sig, med risken att de fel som ändå finns kvar visar sig när volymen är som störst. Att låta det gamla systemet bära en sista säsong och lansera i januari ger folk tid att lära sig när volymerna är lägre, men förutsätter att det gamla håller. Gör det redan inte det är en säsong till ingen trygg plan.

Det som sällan fungerar är mellanvägen: att pressa in allt i oktober för att hinna. Det är den varianten som oftast slutar med felsökning sent på kvällarna i december. Hur mycket av det som faktiskt beror på kalendern är dock svårt att säga. Ett projekt som pressas in i oktober har ofta redan blivit försenat en gång, och det som försenade det då följer gärna med in i driftsättningen. Kalendern kan vara orsaken, eller bara platsen där problemen till slut blir synliga.

Att mellanvägen lockar hänger ofta ihop med kravlistan. Ska allt med behövs alla veckor fram till december. Webringcode, som arbetar med systemintegration, CRM och e-handel, beskriver på webringcode.com/sv ett arbetssätt där man bara bygger det verksamheten faktiskt behöver. Översatt till en tidsplan blir det konkret: ett mindre första steg som går att ta i drift i september är nästan alltid värt mer än ett komplett system som ska testas klart i november.

Det leder till en fråga som är obekväm i ett säljmöte men nödvändig i ett planeringsmöte: vad är det minsta som måste vara på plats före högsäsongen? Ofta är svaret mycket mindre än det som står i kravlistan. Kanske räcker det att orderflödet till lagret byts ut, medan kundregistret och rapporterna får vänta till februari.

Att dela upp ett projekt på det sättet kostar något. Det blir fler driftsättningar, fler övergångar där två system lever parallellt en tid och mer samordning. Men varje del testas då av folk som har tid att testa, och det är den resursen som är knappast på hösten. Inte utvecklartimmarna.

En sak till brukar hjälpa: att skriva in verksamhetens testtid i planen med namn. Inte ”användartest, två veckor”, utan vem som ska göra det och vilka dagar. Det ser byråkratiskt ut. Men det tvingar fram samtalet om att just den personen redan har tre kampanjer att lansera de veckorna, och det samtalet är bättre att ta i augusti än att upptäcka i november.

Pekar tidsplanen fortfarande rakt in i den mest belastade perioden efter allt det här kan det ändå vara rätt beslut. Ibland väger andra skäl tyngre, som ett avtal som löper ut eller en plattform som slutar få säkerhetsuppdateringar. Då vet åtminstone de som ska sitta med testfallen i november varför de gör det, och att datumet inte valdes av någon som räknade framåt från ett startdatum och slutade räkna när det såg bra ut.

Noter

[1] SCB, statistik över detaljhandelns omsättning per månad, scb.se.

[2] Skatteverket, information om deklarationsperioden och datum för inlämning, skatteverket.se.